Hur mycket ska en kristen engagera sig i världen? Ska en kristen isolera sig från världen och leva i en grotta i öknen? Eller borde kristna försöka vara så normala som möjligt och försöka passa in i samhället? För att få svar på denna fråga behöver vi gå ända tillbaka till Skapelsen.

Jorden

Vad är meningen med livet? För att ta reda på det behöver vi gå ända tillbaka till Skapelsen:

Historien om människan börjar med att Gud skapade människan till sin avbild (1 Mose 1:27) "Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem." 1 Mose 1:27. Människan levde i harmoni med Gud i paradiset. Men på grund av att människan syndade så kunde inte människan längre vara kvar i paradiset och Gud kommer att döma alla människor till evig död (1 Mose 2:15-17) "Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. Herren Gud gav detta bud: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.”" 1 Mose 2:15-17.

Men det sista Gud vill är att människan ska gå förlorad, så Gud själv steg ner på jorden och blev en människa, Jesus (Joh 1:1 "I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud." Joh 1:1, Joh 1:14) "Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning." Joh 1:14. Jesus, som är Gud, antog alltså en människas gestalt och blev som en av oss (Fil 2:5-8) Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Fil 2:5-8.

Det enda som kunde lösa människans syndproblem var om en syndfri människa offrade sig och tog straffet för synden, men eftersom ingen människa är syndfri så steg Gud själv ner och blev en människa, tog straffet för människans synd och uppstod sen igen (1 Petrus 2:22) "Han begick inte någon synd, och svek fanns inte i hans mun." (1 Petrus 2:22). Det straff som Jesus tog, döden genom korsfästelse, det straffet tog bort synden från alla de människor som tillhör Jesus (1 Joh 1:17) "Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd." 1 Joh 1:17.

Korsfästelse var en fruktansvärt grym avrättningsmetod som romarna använde för att göra sig av med sina värsta motståndare. 

Att veta vad Gud heter har ju fascinerat många människor genom alla tider. Ordet "Gud" är ju egentligen bara en beskrivning av Gud. Att veta Guds namn är ju viktigt eftersom ett namn ofta säger något om vem personen är.  

När han som ska bli stamfader till Israel föds så får han det mindre smickrande namnet "Jakob" som betyder "må Han beskydda" och / eller "hålla i hälen" vilket syftar på att Jakob är en tjuvaktig lurendrejare. Överallt i Bibeln ser vi att en person får ett namn som övernaturligt visar personens framtida karaktär och liv. Jakob var ju mycket riktigt ganska tjuvaktig och lurade folk då och då.

Dag efter dag ökar kunskapen, men människan verkar inte bli lyckligare för det. Ständigt är vi på jakt efter mer kunskap och alla vill vi veta hur framtiden kommer att se ut. Vart ska jag aktiespara? Vilken månad kommer det att regna? Vad händer efter döden? Människor har i alla tider jagat frenetiskt efter kunskapen om Gud, livet och universum.

Gamla Testamentet profeterar och skriver ofta om Messias och det nya riket. Konstigt nog framträder två olika beskrivningar av hur det ska vara när Messias kommer. Dels framgår det att Messias kommer att lida mycket och offra sig för människornas synder. Dels framgår det att Messias kommer att komma som en mäktig konung och befria människor från våld och sjukdomar, döma alla syndare och bli ny kung i Jerusalem.

På Gamla Testamentets tid var förbund ett avtal som mäktiga länder tvingade in mindre länder i. Det gick ut på att det starkare landet gav beskydd till det mindre landet som i sin tur skulle gensvara genom att lyda det mäktigare landet. 

När Gud väljer ut Abraham för att ingå förbund med honom har Gud några långsiktiga mål i åtanke. Dels vill Gud göra Abrahams släkt till en stor nation som han kan beskydda och undervisa, dels vill Gud att Messias ska födas i denna nation.